Juldikt
När mörkret betvingat ljuset, energin försvunnit, bara skalet fins kvar.
lusten, orken, viljan.
utspacklad
överstruken
förpassad
framtiden oviss, men varför blicka dit
till vilken nytta
till vems glädje
förklaringen ingen lyssnar på, inte vill förstå
kanske tystnaden helar
läker
håll ut
eller låt bli
allting vägs till sist
på samma våg
efter samma norm men med olika mått
så vem kan förstå
vem vill
nog med sitt
nog med ditt
nog med ytan, skenet, spelet
finns ingen plats
ingen luft
ingen möjlighet
när mörkret segrat över ljuset
samma riter sedan urminnes tider
samma mål, andra medel
samma demoner, andra namn
förståndets vanmakt
oförmagan att bryta sig ut
oviljan, motståndet, alla krav som kväver
river
sliter
så länge mörkret har makten över ljuset
till nästa fas
men allting vänder
börjar om, blir på nytt, skiner opp
tvingar
betvingar
till glädje och gamman
knutarna låter sig lösas, sinnet slutar ruttna
alla är med
allt är glömt
allt undanträngt
tills mörkret betvingar ljuset
